ÄNTLIGEN hemma från sjukhusvistelsen!!

Min stackars älskling har inte mått allt för bra.
Morgonen till igår vaknade han och bara gallskrek så jag tog upp honom och då blev han lite lugnare och jag trodde det var att han var grymt hungrig men när jag skulle ge honom vällingen vägrade han ta den och han bara skrek ännu högre och bara vred och vände på sig av smärta. Man riktigt såg hur ont han hade. Så jag ringde min underbara mor och frågade vad man skulle göra och hon hörde i bakgrunden att det var något väldigt fel på honom. Så hon kom hit så jag fick ringt vårdcentralen men dom har ju en grym telefonkö så vi skulle vänta 2 timmar på att dom skulle ringa upp. Men då ringde jag sjukvårdsupplysningen och eftersom Melvin kallsvettades, skrek i perioder och var alldeles blek ville hon att vi skulle åka till akuten. Och det gjorde vi då men när vi kom dit tyckte dom att vi skulle till barnmottagningen istället. Så vi gick dit och fick ett rum ganska snabbt. Då tog dom stick i fingret för att kolla infektion men det visade inget så då skulle vi vänta på ett kisse prov och ärligt hur lätt är det att få en bebis att kissa i en burk. Men jaja jag och mamma satt och vänta ut honom och vi väntade nog i ca 3 timmar utan någon droppe. Det var jätte jobbigt att se honom för han mådde verkligen inte bra och han var inte sig själv för fem öre. Sen fick han klux(eller vad det heter) upp i rumpan så han skulle bajsa och det enda som kom ut var blod så då blev det genast mycket allvarligare.

Jaja till slut fick vi en annan läkare som också skulle kolla på honom och då var det ingen tvekan om att han skulle iväg och göra en kontraströntgen för att kolla hur tarmen låg. Dom misstänkte invagination (tror jag det hette) men vi fick först göra ett ultraljud på honom för att kontraströntgen är inte så snäll. Men det visade sig iaf att det var invagination så det blev en sån röntgen ändå. Och för att förklara vad det är så är det ungefär som att tjocktarmen suger in tunntarmen och försöker bajsa ut den. Hm ja svårt att förklara. Men med kontraströntgen ska dom då "spränga" tillbaka tunntarmen med hjälp av trycket. Och det var inte smärtfritt.

Jag mådde så dåligt när min lilla älskling fick genomgå detta och jag var sååååå arg på läkarna som absolut inte ville ge honom lugnande pga att dom tyckte han var så lugn. Men idioter säger jag bara för han var inte lugn när dom väl började. Det tog ca 3 timmar och sen gav dom upp för den ville inte riktigt gå tillbaka så dom skickade oss till östra i göteborg. Men innan skulle dom sätta dropp på honom eftersom han inte ätit på ca 18 timmar och det var ju inte det lättaste, jag tror dom stack honom 5 gånger innan jag sa till dom att ge fan i honom. Ja då fick dom göra det på östra istället. Dom hade beställt ambulans så vi satt och vänta på den och samtidigt hann jag slänga i mig en macka. När Ambulansen sen anlänt åkte jag med dom och från Kungälv och genom hela Göteborg fick vi poliseskort pga rusningstrafiken och jag kan säga att jag var livrädd i denna farten med alla dessa bilar runtomkring. Fyyyy! Melvin sov gott hela resan och gud va gott för honom.

När vi kom fram var det snabba puckar. Och det var prat om att det skulle göras en operation på honom men dom ville kolla en extra gång med kontraströntgen så att dom inte opererar i onödan. Ursch tänkte jag och bad dom att ge honom lugnande då och det klart dom gjorde. Dom förstod att jag ville att han skulle ha det för det är en grymt jobbig behandling. Men innan var det ju dags för nålsättning och då fick han en klubba smatidigt och det var mumma tyckte Melvin. Åhh vad gott det var att se när min lilla kille fick lugnandet och inte hade så ont längre.

Vi bar in honom till röntgen och i rättans tid kom min mamma och Robban in så dom hann vara med på röntgen. Denna gången gick det sååå mycket bättre fast Melvin hade jätte ont. Men det löste upp sig denna gången så vi slapp operation. Såååå skönt. Då var vi alla lättade.

När vi var klara fick vi följa med till avdelningen som vi skulle bli inlagda på för vi var tvugna att stanna en natt för att se. Han fick även dropp när vi kom dit och då blev han som en helt annan person. Han hade ju inte ätit på ca 1 dygn nu.

Natten gick väl sådär, det klart han har ont fortfarande när dom varit och grejat i magen på honom och sen är det ju inte så skönt att sova på sjukhus. Så jag och Robban satt uppe med honom i ca 2 timmar vid 2 tiden. Men sen somnade han om gott.

Och idag har vi mest tagit det lugnt på dagen och försökt få i honom lite vätska. Han fick nyponsoppa för välling fick han inte äta. Och det gick hur bra som helst när det serverades varmnyponsoppa. Men precis innan vi fick åka hem fick han testa välling och magen tog det bra så då fick vi åka hem på permission. Det kan komma tillbaka men det brukar oftast inte göra det. Men vi ska se hur han mår och har det imorgon för då skulle dom ringa upp och och prata.

Nu ska vi bara ta det lugnt i några dagar framöver så han får tillfriska ifred och jag vila ut mig lite. För detta har varit 2 av mina jobbigaste dagar i mitt liv. Mitt hjärta smärtar bara jag tänker på det =(

Ha en underar lördag

Världens duktigaste kille!
Mamma älskar dig nått så otroligt


Hm, lite skeptisk över dessa "fängelsesängar"


Natti natt


På dagen fick vi göra en kojja när han skulle sova


Sååå gott


Nu mår han sååå mycket bättre