Trist, men sant! Helgerna går alldeles för fort alltså! Längtar så till sommarn när Robban får vara hemma med oss mycket mer =)

Igår tog jag min familj med på en cykeltur. Skönt! Solen strålade massor MEN det var kallt. Skitsam, man blir ju varm av att cykla. Haha! Och att vara gravid och cykla gör en ännu varmare mycket fortare, hiihi!

Robban skulle klippa sig också och då frågade vi även om han kunde ta Melvin, och det kunde han =) Skoj tyckte vi, även Melvin! =) Han var jätte faccinerad av gubben och det han gjorde. Så det bidde att han satt jätte jätte stilla. Av skräck eller annat, det vet vi ju självklart inte. Hahaha!!

Men sen frågade gubben om även jag ville klippa mig, NJA sa jag, jag vågar nog inte. Haha! Men till slut lyckades han övertala mig och attans va bra det blev. Han gjorde precis som jag ville. Ja det var ju inte på det dyraste klippstället, absolut det billigaste för vi betalade 400 kr för hela familjen, haha och då blir man lite skeptisk, men ack va man kan bedra sig! Och jag som ändå tänkt gå till min frisör och boka tid precis efter, nu slapp vi ju det. Och för mindre än priset på bara mig fick vi klippt hela familjen. Haha! Har inte varit så nöjd på länge faktiskt. =) =) =) Och skönt att få sommarfrillen gjord nusåhär innan sommarn startat.

Idag vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på. Kanske badhuset. Och i eftermiddag kommer mormor Lisa och Roger hit på en kaffe =) Och tror även Lollo skulle komma hit MEN lite senare för att prata lite högskoleprov =) Det är ju föresten nästa helg. Haha! Inget förberedd alls är jag. Tar det som det kommer! Är ju som sagt inte så clever..Haha!!

Bebis i magen lever Rövare i magen. Shit alltså! Igår var helt sjukt, då trodde jag verkligen den skulle sparka sig ut ut magen. Haha! Robban var lika faccinerad som jag

Och när jag är gravid så får jag sånna sjuka hormonsvägningar så det är inte klokt. Det kan vara allt ifrån att vara glad till att vända fort och bli skitarg men jobbigast är när jag får ett skrattanfall. För det är verkligen ett skrattanfall utan dess like och jag kan inget göra åt det. Men det värsta är att tillslut vet jag helt ärligt inte om jag skrattar eller gråter. Tårarna sprutar och jag börjar lixom, ja grina. Ja det är helt sjukt och så får jag bara när jag är gravid, och tur är väl det. Haha!

Nä nu ropar min mage på frukost! Att jag hann med detta inlägg INNAN frukost var enbart för att jag väntar in att äggen ska koka färdigt, haha men det har dom gjort nu så...Upp och iväg till frukostbordet!

Ha en fin söndag!
Kram

Min fina duktiga kille!